Att jobba

på ridläger !

Hästmassörens tips

Sid 7

Hästar på

sommarbete

Sid 6

Sid 4

Uppsittning!

Sid 5

KRK till Elitserien

Sid 3

Medlemstidning
för Karlstads Ridklubb
Utkommer något oregelbundet

Redaktör och ansvarig utgivare:
Magnus Nilsson
nizzemag@algonet.se

Tryck:
Föreningsservice/fritidsförvaltningen
Karlstads kommun

Adress:
KRK-Nytt
Karlstads Ridklubb
Pl 6341
656 39  Karlstad
eller KRK-Nytts brevlåda.

Här når du KRK:

Säkrast 15 min före lektionsstart
Lördagar 9-14
Övrig tid telefonsvarare.

Vardagar. När det gäller återbud, igenridning,
Bingolotto, avgifter och andra frågor.

För den som vill komma i kontakt med
sitt barn eller sin kompis på KRK.

Hemsida på Internet:
http://surf.to/krk

Missa inte att gå in på klubbens hemsida
-     den uppdateras kontinuerligt med nyheter!
-     Varför inte besöka Gästboken!
WEB-master: Nils Lidén.

Vi håller ridklubben igång

Styrelse

Personal

Ungdomssektion

Vill du annonsera i KRK-nytt?

Kontakta kansliet 054-83 54 47
Annonspriser per år
Helsida: 1500 kronor, halvsida 800 kronor

Har du en idé!?
Eller förslag till förbättringar? Vill du kanske hjälpa till med något inom 
klubben? Funktionärer vid tävlingar behövs också. Hör av dig till Fredrik 
Hasselberg.

Sponsorer!?

Karlstad Ridklubb är en ideell förening med ca 650 medlemmar varav 450 rid-skoleelever går på lektion varje vecka.

Dagligen besöks ridhuset av drygt 100 personer (elever+anhöriga). Vi har dess-utom ett antal arrangemang årligen

(hästtävlingar, hundutställningar, luciashow mm).

Vi har plats för sponsorers skyltar dels i ridhuset och dels längs uppfarten till ridhuset.

Karlstad Ridklubb har byggt ett gäststall med 20 boxar. På dessa boxar kan man hyra en reklamplats för en period av tre år.

Är du intresserad av att exponera ditt företagsnamn  tag då kontakt med kansliet: 83 54 47.

Cafeterian

Här kommer en påminnelse inför hösten!
Cafeterian behöver hjälp med personal under evenemang och på lördagar. Vi ska försöka driva cafeterian på ideell basis och behöver därför hjälp av alla er som rider eller föräldrar till ridande. I år behöver ridgrupperna inte bemanna cafeterian. Passa på att baka ett bidrag! Det behövs bullar och mjuka kakor. Vi har frys. Vill du hjälpa till kontakta Maria på kansliet.

När jag tänker tillbaks på de sommarveckor jag tillbringat på ridläger finns det fortfarande som ett magiskt skimmer över dem. Självklart är det hästarna som står i minnenas centrum, men även ridlärarna, kompisarna och maten finns färska i minnet. Det känns knappast som om det var tio år sedan! Jag behöver bara blunda för att minnas Tottes stora, mjuka mule, terränghoppningen och hur overkligt det var att veckan kunde ta slut. Pappa stod plötsligt där i min och Tottes värld och Totte skulle vara någon annans lägerhäst.

 
Amelia tycker om att plaska och rulla sig i vattnet

Just samma sak har jag även upplevt de tre senaste somrarna, fast med något färre rosa moln. Snarare med ömmande fötter, ensilage innanför tröjan och svetten droppande när jag har varit den som hjälpt hundratals barn och ungdomar att få uppleva förhoppningsvis samma underbara känsla som jag hade med Totte. Jag har jobbat som lägerledare.

Om du läser tidningarna Wendy eller Min Häst har du kanske sett annonser om Ranchens Ridläger, utanför Göteborg. Det är där jag har jobbat. Till Ranchen kommer varje vecka 40 elever. 

På väg in i stallet för frukost

De har varsin lägerhäst och är uppdelade i fyra grupper. På lägren jobbar en instruktör som undervisar alla elever i ett ridpass och ett teoripass varje dag och i köket står en husmor som lagar lunch och mellanmål. Och resten… ja det är de fyra ledarnas jobb. Vad ”resten” är kan du se här. Ett schema för en vanlig dag som lägerledare på Ranchen:

 
En av de fyra grupperna på väg till badet. Raka skall det vara!

07.20 Gäsp! Försöker vakna och väcker sedan alla lägerdeltagare. Blir genast piggare av att se alla trötta rufsiga huvuden. Hehe.
07.45 Ta in hästar.
08.15 Frukost. Diskuterar dagen med de andra ledarna.
09.00 Börjar göra i ordning den häst jag ska rida ut på. Hjälper sedan gruppen att bli klar med sina hästar. Alltid någon häst som inte vill bli tränsad, strykkappa som är spårlöst borta el dyl. 
09.30 Uteritt. Korta tyglar! RAKT efter varandra! Håll avstånd! Ropa framåt/bakåt om det kommer en bil! 
10.45 Tillbaka från uteritten. Ser till att gruppen kommer in i stallet med sina hästar. Tar in min häst. Mockar stallet (40 hästar!), fodrar lunch, krattar och sopar. Skäller (näädå, inte så jättemycket) på några elever som glömt ta undan sina borstar och hjälmar från stallgången.
12.15 Lunch
13.00 Alla ledare har ett eget ansvarsområde, t ex att städa toaletter eller mocka hagar. Det brukar det finnas tid för nu. Lägerdeltagarna har teori.
15.00 Mocka och sopa i stallet medan lägerdeltagarna svettas på ridbanan.
17.00 Mellanmål
18.00 Kvällsfodra eller öppna kiosken. ”En NötCreme och två BananaSkids, nej förresten två Dumle…”

19.00 Kvällsaktivitet, t ex bada eller spela brännboll
20.00 Släppa ut alla hästar. ”Vänster hand på hästens nos, höger på nackstycket. 1, 2, 3 SLÄPP!”

20.30 Stalltjänst. Alla spiltor och boxar mockas och spånas. Frukostfodret läggs in.
21.30 Kvällsfika
22.30 ”Den som inte är inne i sin stuga om fem minuter får ingen frukost!”
23.30 ”Hörrni, nu får ni lov att vara tysta!!!”
00.00 Zzz..zz.z……z Just det, Yatzy behövde ett nytt stigl..zz..äder… Mmm… får ta det imorg..zzon…

 
Amelia rullar sig. Man får vara snabb att sitta av!

Och under hela dagen en ständig ström av ”Kristin, Amigo har ett sår” ”När ska vi bada med hästarna” ”Jag hittar inte Rachels martingal” ”Kan du hjälpa mig att sadla?”. Oj! Plötsligt ser jag ett gäng flerbarnsföräldrar bland läsarna nicka instämmande… Jo, att vara lägerledare blir ju lite som att vara en av fem föräldrar till 40 barn och ansvarig för 40 hästar och ett stall.

Verkar det jobbigt? Jo, jag skulle ljuga om jag sade att det inte är det. Men det är ju så otroligt roligt också! Några rejäla asgarv och ensilagekrig med de andra ledarna förgyller alltid dagen. Men inte minst är det känslan av att ha fått ge många av lägerdeltagarna minnen för livet; Den första galoppen i skogen, att lära sig tränsa eller att få bada med häst. Många av tjejerna (och ett par killar ibland) rider på ridskola en gång i veckan och att få vara på ridläger blir en hästupplevelse utöver det vanliga. En upplevelse som jag vet att många av dem minns med samma lyckliga leende som jag minns Totte och hans stora mule.   

Av: Kristin Andersson

Det finns mycket saker som har att göra med hästar och ridning som man gör på ett visst sätt. Har du någon gång undrat varför? Eller gör du som du alltid av gjort, av gammal vana? Jag tänkte här ta upp ett ämne som inte undgår någon som suttit på en häst, nämligen upp- och avsittning. När jag väl började skriva så insåg jag hur otroligt mycket som går att säga om denna till synes enkla handling, så jag beslöt att dela upp det på två nummer av tidningen. Så när du läst klart det här blir du fast halvfärdig och kan inte börja rida förrän nästa nummer kommer ut.

Uppsittning

• Håll hela tiden i tyglarna. Detta för att ha kontroll på hästen om den skulle gå iväg medan du t ex ändrar stiglädren. Var noga med att hästen hela tiden står stilla när du ska sitta upp. Det gör uppsittningen behagligare för både dig och hästen. En häst som vandrar omkring är svår att komma upp på och kan t ex traska iväg för att ge hästen bredvid ett tjuvnyp.

• Spänn sadelgjorden. Om du kommer från stallet med hästen har antagligen hästen slappnat av och sadeln lagt sig tillrätta på vägen till ridbanan och kan därför behöva dras åt. Om hästen har

• gått på lektion innan du ska rida ska du ändå kontrollera att sadelgjorden är spänd. Det kan dessutom vara bra att kontrollera att sadeln ligger lagom långt fram/bak och att vojlocken inte skrynklat till sig under föregående pass.

• Dra ned stiglädren. Börja med att justera längden så att de är lika långa som din arm. Stick in handen med sträckta fingrar till den plats där stiglädret sitter fast i sadeln. Stigbygeln ska då sluta i din armhåla. Ställ dig sedan framför hästen för att se om stiglädren är lika långa. Skulle du behöva justera längden efter att du suttit upp vet du att om du ändrar två hål på båda sidorna så är stiglädren fortfarande lika långa. Lika långa stigläder är en förutsättning för att du ska kunna sitta rakt på hästen och kunna använda dina vikthjälper på bästa sätt.

• Passa också på att kontrollera att tränset sitter som det ska om du är lektionsryttare och kommer till en ”påklädd” häst. Nosgrimman och pannbandet ska sitta rakt och alla remmar ska vara nedstoppade i sina söljor (du vet de där runda, lösa hållarna som man ska stoppa fast remmar i).

• Då var förberedelserna klara och det är dags att ta sig upp. Håll tyglarna korta, i vänster hand. Har du spö håller du även det i vänster hand. Då är det stilla när du sitter upp. Ta även tag i hästens man med vänster hand.

• Vänd ryggen mot hästens huvud och sätt vänster fot i stigbygeln. Studsa till med höger ben och skjut ifrån så att du kommer upp till största delen med egen kraft och inte hänger med hela din tyngd på hästens ena sida längre än nödvändigt. Vid uppsittningen vrider du nämligen hela hästens rygg! Har du svårt att komma upp snabbt kan du stå på en pall eller ett ”block” för att underlätta både för dig själv och för hästens rygg. Men se till att någon hjälper dig att plocka bort redskapet sedan, så det inte står i vägen. Sväng höger ben över hästens bakdel och sjunk försiktigt ned i sadeln. Sätt sedan höger fot i stigbygeln.

Så, då sitter du i sadeln och har fötterna i stigbyglarna, så då klarar du dig ett par månader till va? Fortsättning följer i nästa nummer och då förhoppningsvis med bilder som illustrerar den ädla konsten att justera stigläder och sadelgjord med fötterna kvar i stigbyglarna

Av: Kristin Andersson